Den här artikeln ger inget enkelt ja eller nej på frågan ”är stablecoins säkra?”. Källorna som granskats här beskriver hur stablecoins ges ut och täcks, och vad en amerikansk lag kräver av emittenterna. De fäller inget omdöme om säkerheten. Fakta av det slaget ger ändå läsaren ett strukturerat sätt att närma sig frågan, och artikeln håller hela tiden varje källas begränsningar i sikte.
Vad stablecoins är och hur de täcks
En rapport från Bank for International Settlements (BIS) gör en skillnad tydlig. Enligt kapitlet om stablecoins i BIS årsrapport ges de flesta stablecoins ut av en enda central aktör, till skillnad från kryptovalutor som saknar täckning.
Samma kapitel anger att det finns tre huvudvarianter av täckning för stablecoins:
- Kortfristiga tillgångar i fiatvaluta: täckningen består av tillgångar denominerade i en statlig valuta.
- Kryptosäkerheter: täckningen består av andra kryptotillgångar.
- Algoritmiska konstruktioner: täckningen har formen av algoritmiska konstruktioner.
Kategorinamnen är hämtade direkt från BIS-kapitlet. De korta förklaringarna intill dem återger bara respektive namn med enklare ord. Kapitlet, så som det sammanfattas här, rangordnar inte de tre varianterna efter säkerhet – och det gör inte heller den här artikeln. Listan visar ändå att ”stablecoin” inte är en enhetlig konstruktion. En fråga om säkerhet kan därför behöva börja med vilken variant som ligger bakom en viss token.
Hur en traditionell inhemsk betalning registreras
Lite bakgrund om hur traditionella betalningar fungerar kan hjälpa den som kommer till stablecoins från kryptovärlden. Kapitlet om stablecoins i BIS årsrapport beskriver att en inhemsk betalning omfattar tre kontouppdateringar. De görs av:
- avsändarens bank,
- mottagarens bank och
- centralbanken.
Beskrivningen finns med som referensmaterial om det traditionella banksystemet. De påståenden som granskats för den här artikeln jämför inte den processen med hur överföringar av stablecoins registreras. Dra därför inga slutsatser om likheter eller skillnader enbart utifrån det här avsnittet.
Är stablecoins säkra enligt amerikansk lag? Det här kräver GENIUS Act
Enligt den amerikanska lagtexten på govinfo.gov får lagen åberopas som Guiding and Establishing National Innovation for U.S. Stablecoins Act, eller GENIUS Act. Reglerna hör till amerikansk jurisdiktion. De är varken brasilianska regler eller EU-regler och ska inte läsas som sådana.
Tabellen nedan sammanfattar kraven i de granskade påståendena:
| Område | Vad GENIUS Act föreskriver |
|---|---|
| Vem som får ge ut | Endast en tillåten emittent av betalningsstablecoins (permitted payment stablecoin issuer) får lagligen ge ut en betalningsstablecoin i USA. |
| Reserver | En tillåten emittent av betalningsstablecoins måste hålla identifierbara reserver som täcker dess utestående betalningsstablecoins i förhållandet minst 1 till 1. |
| Ändrade avgifter | Avgifter för att köpa eller lösa in betalningsstablecoins får bara ändras om konsumenterna informeras minst 7 dagar i förväg. |
| Bank Secrecy Act | En tillåten emittent av betalningsstablecoins behandlas som ett finansiellt institut enligt Bank Secrecy Act. |
Lagen använder begreppet ”payment stablecoin” (betalningsstablecoin), och kraven gäller de kategorier som lagen själv definierar. Den här artikeln går inte in på hur lagen definierar en betalningsstablecoin eller vilka tokens som omfattas av definitionen.
Ett lagkrav beskriver vad en emittent måste göra. Det är inte i sig någon garanti för att en token behåller ett stabilt värde eller att inlösen alltid fungerar som förväntat. Reservregeln ovan är formulerad som en skyldighet att hålla reserver ”i förhållandet minst 1 till 1”. Artikeln tar inte upp hur efterlevnaden kontrolleras eller upprätthålls i praktiken.
Påföljder och Bank Secrecy Act
Den amerikanska lagtexten på govinfo.gov fastställer också påföljder. Den som medvetet medverkar till en överträdelse av underavsnitt (a) kan dömas till böter på upp till $1,000,000 per överträdelse, fängelse i upp till 5 år eller båda. De påståenden som granskats för artikeln beskriver inte vad underavsnitt (a) innehåller, så den som vill veta mer bör läsa lagtexten direkt.
Samma text behandlar en tillåten emittent av betalningsstablecoins som ett finansiellt institut enligt Bank Secrecy Act. Artikeln förklarar inte vilka konkreta skyldigheter som följer av detta. De detaljerna ligger utanför de granskade påståendena.
Den här artikeln anger inte när någon bestämmelse träder i kraft.
Marknadskoncentration och nätverkskostnader
Utöver de rättsliga reglerna kan den som undrar om stablecoins är säkra också titta på hur marknaden är uppbyggd. BIS-kapitlet om nästa generations monetära och finansiella system konstaterar att tillväxten bland stablecoins är koncentrerad till de två största, USDT (Tether) och USDC (Circle). Artikeln anger inga siffror om marknadens storlek, eftersom sådana inte finns i de granskade påståendena.
Samma BIS-kapitel noterar att Ethereum har haft höga avgifter under perioder med stor transaktionsvolym. Så var det även efter hårdforken London i augusti 2021 och sammanslagningen (the merge) i september 2022. De påståenden som granskats här kopplar inte dessa avgiftsepisoder till någon särskild stablecoin. De nämns som bakgrund om transaktionskostnader i en blockkedjemiljö, inte som en slutsats om hur säkra stablecoins är.
Historiska episoder som BIS påminner om
Ett kapitel i BIS årsrapport med historiska exempel påminner om flera tidigare episoder:
- Amsterdams bank (Amsterdamsche Wisselbank) grundades 1609 med det uttalade syftet att ”check the confusion of coin”, alltså att stävja myntförvirringen.
- Från 1825 till 1858 drev Suffolk Bank i Boston ett regionalt clearingsystem för sedlar i New England.
- År 1805 skar slaget vid Trafalgar av den europeiska kontinenten från flödet av spanska silverdollar.
Episoderna finns med här enbart som historisk bakgrund. De påståenden som granskats för artikeln säger inget om vilka lärdomar de rymmer för dagens stablecoins, och därför drar artikeln inga sådana paralleller. Den som är intresserad av hur BIS själv tolkar historien kan läsa kapitlet direkt.
Artikelns begränsningar
Den här artikeln är enbart avsedd som utbildande information. Den utgör inte investeringsrådgivning och rekommenderar inte någon produkt, emittent eller tillgång. Den behandlar endast de amerikanska regler som beskrivs ovan och omfattar inte brasilianska regler, EU-regler eller andra regler. Den bedömer inte om någon specifik stablecoin är säker eller när någon lagbestämmelse träder i kraft.